Hej hej :)
Idag har vi varit på inskolning på lucas dagis.
Det gick super bra. Var där mellan 9.30-1100 och allt gick bra. Fick kolla runt lite på lokalen där lucas kommer gå och även träffa dagisfröknarna och dem andra barnen. Lucas blev kallad bäbis av alla andra barnen. Han är ju trots allt minst av alla.. Men han är ju inte en liten bäbis för mig längre. Sen den dagen han kunde gå så blev han inte längre en bäbis:P Och nu när han ska börja på dagis så är han verkligen inte en bäbis. Han böejar bli så sjukt stor. Vill tänka att han är mammas lilla bäbis men snart är han ett år och en stor pojke.
Han tyckte om att leka med dem andra, och dem andra tyckte om lucas med. Han stannade inte ens med oss. Vi satt i ett rum med en dagisfröken och några barn medans lucas drog iväg till ett annat rum med andra barn:P Så han sket i oss och lekte vidare, mamma och pappa var inte viktigt :)

Men det är skönt att se att han inte behöver oss på det sättet. För jag vill ju trots allt kunna lämna honom utan skrik och gnäll och att han är en duktig pojke medans han är där och bara leker och struntar i oss..
Imorgon ska vi dit igen och då ska han också äta mat där.
Så då blir det mellan 9.30 och 1130. Och på fredag blir det samma tid med. Men sen sa dem att så bra som det gick idag så trodde dem att det räckte med dem här tre dagarna. Men att på måndag ska jag lämna han kl 8 och sen ska jag hämta han efter att dem har ätit och sovit. Sen på tisdag så tyckte dem att han skulle börja.
Dem sa att dem brukar oftast köra en veckas inskolning. Men eftersom det gått så bra idag så trodde dem inte att det behövdes. Och i o med att vi bor så pass nära och att jag har lov nästa vecka så sa dem att skulle det bli något så är det bara att jag kommer dit. Och är det så att jag ska jobba något så kommer hy systrarna på tisdag så då är det inte mer än att dem går dit och hämtar honom :)
Så är det. Så första dagen på lucas dagis gick kanon bra. Och super härliga dagisfröknar, och jag kände att det verkligen kommer bli bra. Dem var så mån om barnen. Satt och myste med dem lekte med dem och gjorde allt. Så det kommer bli bra.
Det enda jag inte gillade det var lokalen. Det såg lixom så gammat ut och såg så sunket ut, och det är ju inte konstigt när ingenting har gjort sen det byggdes för 40 år sedan. Men det possitiva då det var ju faktiskt att till våren så ska allting renoveras. Dem har nu börjat på dem andra avdelningarna, men lucas avdelning ska startas till våren och då ska allt bytas ut. Dem ska få nya golv, nya väggar nytt tag och nya saker. Så det kändes skönt :)

Nu har lilleman vaknat och jag ska leka lite med honom medans pappa bygger kök :) Hej hej

Halloj..
Ja vad har hänt sen sist. KOmmer inte ihåg men, iaf så är det relatift bättre på förhållandes fronten.
allt börjar lösa sig och vi jobbar på det. Gör allt för att det ska bli bra och för att det verkligen är detta vi vill:)
Men men, lucas den lilla bäbisen som inte är så himla liten längre börjar bli så himla stor.
Han är så otroligt underbar och allt han gör går så snabbt.
Om jag inte vissa vet eller om jag inte nämnt det så går han ju nu helt och hållet. Han tog ju sina första steg den 13 september då han var 10 månader och 6 dagar :) Och nu har han även lärt sig springa lite, men snubblar ibland och truttar omkull men det är bara upp igen och kör på nytt.

Han har nu också åtta tänder, den åttonde fick han den eller kanske fått den tidigare men det tror jag inte för vi kollar munnen på han minst en gång om dagen. Och på morgonen den 16 oktober såg vi den. Så nu är det åtta stycken :P Och dem gör ont kan jag lova:P
Tänkte skriva några ord han kan säga med, eller det är ju inte riktigt uttalat men det han menar iaf.
mamma säger han ju flytande och även pappa.
Sen är det Vovve det blir bovve ibland kommer det ett V i början med så då blir det rätt :)
till lampa säger han hampa. till blomma säger han bomma. Tack blir ack eller ibland hack titta blir hi eller ti.
Ja det var några av dem :) Nu på dem sista dagarna har vi också lärt han nej nej och jaa. Och säger man nej då skackar han på huvudet och säger man ja då nickar han. Men det skulle vi inte lärt han för varje gång han gör något han inte får och man säger nej eller ajaj då skakar han bara på huvudet och så ler han :P Hahah så underbart. kan inte låta bli att tycka att det är gulligt eller skratta. men det får man sköta så han inte ser :)

Vi har också haft oss en liten minisemester, som vanlig då så åkte vi ner till skåne. Och det gör vi nog bara för att jag trivs att vara med min familj och det är skönt att komma bort lite. Så denna gången tog vi tåget ner och hälsade på och var där i 10 dagar. Vi hade det kanon bra, fick rå om oss själva lite då vi hade barnvakt. Och tog oss även en utgångs dag med trevligt sällskap och gott dricka :)Så vi har haft det bra.

Nu rå. Så sitter jag här hemma. Blev ingen skola idag för mig odå lucas är dyng sjuk. Det började med att i tisdags så tyckte vi att han kändes varm men han var fortfarande pigg och glad åt som han skulle och sov som han skulle. Men igår kväll då blev han verkligen stekhet kunde steka ägg på han om man vela. Så jag tog tempen på honom och då hade han 39.6 grader. Och han blev allt mer seg och hängig. Vi la han som vanligt vid sju utan pyjamas och med en filt så han inte blev för varm han somnade bra men sen vid tio så vaknade han första gången och var skållhet och bara grinade. Tog upp han kramades lite och sen la vi han igen och han somnade. Men sen vid 24 vaknade han igen samma visa. Gav han lite vatten och även välling. La han igen och han somnade. Vaknade vid 1.30 grinade och gnällde men med lite klappning på rumpan så somnade han igen fortsatte med 3.30 4.30 5.30 06.15 06.30 07.30 08.30 och sista gången där vid halv åtta så fick han sova mellan oss och vid halv nio när han vaknade vakna han och bara grina med ögonen stängda. Så jag väckte han och gav han mat och sen fick han vara uppe med mig. Till halv tio och sen la jag han igen. Och då sov han en timme och sen upp igen. Fick lite risgrynsgröt och sen sängen igen vid halv ett vaknade ett och sedan var det lessen bäbis som jag äntligen fick till att sova för en halvtimme sen. Så nu sover han och jag hoppas att han sover en stund nu. Han har ju nu fått alvedon med som jag var iväg och köpte så nu blir det nog lite bättre iaf:)

Ja, och här hemma är det full renovering på G. Köket som har stått halvklart snart två månader. Men nu så ska det bli klart. Så nu är alla överskåpen beställda, som kommer på tisdag, fläkten är bestäld som kommer imorgon och kaklet som vi ska ha är nu bestämt efter många velingar hit och dit. Köpte en låda av två olika kakel som vi skulle kolla vad som blev bra. Bestämde oss för det svarta utav dem två lämnade tillbaka det gråa. Åkte hem efter ett par timmar bestämmde vi oss för det gråa så åkte tillbaka och lämnade det svarta tog det gråa och åkte hem. efter en dag bestämde vi oss för att vi inte ville ha det åkte till k rauta och kollade men fanns inga fina. Därimot golv som vi vill ha till köket nu:)
Åkte till bauhaus idag kollade ut ett annat som vi nu köpte med oss hem.. Haha får se hur länge vi vill ha detta nu då. Så imorgon börjar rivningen av köket. :) Och påbörjning av kakla :) Spännande :)

Nu ska jag bjuda på lite bilder tänkte jag :)




Här kommer köket hur det såg ut innan :D


Lucas skulle hjälpa till och skruva :)

Under rivningen


Nya bänkskivan och nya stommar








Här hade han rammlat och slagit sig, sin första fläskläpp fick han :(
stackars liten:)

nu ska jag ta min lilla bäbis som vaknade igen :/ och jätte ledsen är han :(

Ja, här är jag och jag lever trots omständigheterna:)

Har varit svängut fram och tillbaka med allting nu mellan mej och peter. Höll mig hem ifrån ett par dagar när jag skrev sist hur jag skulle göra och så.
Det fick mig att inse vart jag egentligen hör hemma :) Trots allting som hänt så ska jag försöka, jag ska försöka att inte nöta det hela dagarna jag ska försöka prata om det i en lugn ton och inte skrika, slå och bli förbannad. Jag ska försöka, men det lär nog dröjja men jag ska försöka lite på han igen..
Allt har sin tid, men vi eller rättare sagt jag har lagt upp förslaget om att gå i parterapi. Kanske låter sjuk, för jag menar parterapi och jag är 19 år gammal. Men mitt liv är inte utspeglat för en 19-åring. Jag är faktiskt en 19-årig mamma som har valt att skaffa barn tillsammans med min pojkvän och så är det. Man kan bara inte skita i allting på en gång man måste jobba lite med. Och klart hade jag inte försökt att jobba om jag verkligen insett att mina känslor för peter är så gott som borta men det är dem verkligen inte. Jag älskar verkligen peter och jag är verkligen kär i han. Och det förstår jag om ni inte tror, eller tänker hur fan kan du vara kär i någon som har gjort som han gjort. Men det är lätt! är man så kär och älskar så mycket som jag gör så är de lätt att verkligen vilja försöka ordna upp allting.
Och för att allt ska ordna sig så behöver vi prata tillsammans med någon, vi behöver någon som sitter på sidan om och kontrollerar våra humör, som sitter och berättar när vi gör rätt och fel. Och någon fler som kan säga till peter att det han gjort inte är rätt. Det kan vara bra för han att höra det från något annat håll med. det finns faktiskt mer saker som gjort att det är som det är. Jag har verkligen inte varit den snällaste flickvän precis. Jag är en sur, trottsig och lite av en bitchig flickvän. Jag bossar, jag styr jag skäller och kräver. Allt peter gör är alltid fel, allt han säger får han äta upp. Städar han så städar han på fel sätt, diskar han så diskar han på fel sätt, tvättar han så har han tvättat på helt fel sätt. Allt han gör är fel enligt mig. Men jag vet att allt han gör är verkligen inte fel. Han är så underbart duktig så det är inte sant. Nog för att han är lite lat med att städa men när han väl gör det så gör han det riktigt.Vi har ett barn tillsammans, vi har ett liv tillsammans. Jag har trots allt mått som bäst tillsammans med peter och vi har gjort så sjukt mycket saker tillsammans gått igenom så sjukt mycket tillsammans. Så det finns inte en tanke på att skita i det innan vi har försökt. Så jag måste lära mig att sluta vara den bitchen jag är och inse att han gör saker och ting bra. Han mår dåligt för att han inte kan få in mer pengar till oss tre. Men mer pengar är inte så himmla lätt att dra in mer pengar när han har ett sju till fyra jobb måndag till fredag. tatuerar när han har tid och pengarna räcker ändå inte till. Och jag är mer den som bara leker upp pengarna, fast han pikar en dag på att vi måste ta och sluta handla så mycket som vi gör så kommer jag på efter fem minuter att ''åhh det skulle vi verkligen haft till badrummet, eller in till köket'' Jag skiter i att det inte finns mer pengar utan det måste sparas lite. Men så snäll som han är så handlar han och ser glad ut allt för att göra mig glad och nöjd för annars vet han att jag skäller och blir sur. ( Fyy fan hur jag är som människa, mår illa när jag verkligen tänker på hur jag är när jag skriver här)Jag får kläder, jag får saker, jag får smink hårspray klippningar. Alllt får jag av min älskade pojkvän.. Han betalrar verkligen allt till mig. han försörjer både mig och lucas. Och jag bara kräver. Men det ska ta ett slut på det jag ska ändra mig för att jag är inte snäll och jag kan tänka mig att han har gjort som han har gjort. Jag är inte en bra flickvän och för att han skulle orka med mej så kanske han behövde andra att prata med inte vet jag. Men jag vill inte att någon, någonsin ska tycka illa om peter för det han har gjort, han är inte en sämre människa för det. Tro mig han är inte det!
Men sen så är det självklart inte rätt att göra det han gjort heller. Men ändå:)
Så ligger det till iaf. Vi ska försöka bygga upp vårat förhållande igen, vi ska få tillbaka det vi en gång i tiden hade och det vet jag att vi kommer få det finns där någonstans. Vi måste bara ha lite tålamod och ge det lite tid:)
Just nu bor även peters mamma här hemma hos oss till den 1 nov då hon får sin lägenhet.. Så nu går det inte att göra så mycket, vi måste ha en tid för oss själva..
Jaja, nog tjatat om det! Nu lite postiva saker istället.
Skolan går bra, känner att jag börjar komma in nu, jobbet går bra. FÅr jobba ganska mycket nu och det är skönt att även jag kan bidra med lite pengar hit hem och inte hela tiden leva på peter. Nu i helgen har det varit en ren mardröm. Jobbade 10 timmar på lördagen och 13.5 timmar på sönagen. Härliga pengar och funkar någon gång ibland men inte flera dagar i veckan:P Men jag trivs verkligen med jobbet jag har och skulle verkligen inte byta ut det mot någonting i hela världen just nu.. Men självklart sen så skulle jag det, när jag får bli det jag vill :P Men det är inte än på ett par år det:) Och tills dess lär jag nog extra knäcka lite där jag är nu:) Glad att jag vrkligen har ett jobb iaf inte många som har det.
Lilleman börjar närma sig året nu, hua ligen vad tiden går fort. Han är så stor nu:)
13 september tog han ju sina första steg, och han utvecklas hela tiden. Nu går han han rumt mest hela tiden och kryper nästan ingenting.. Är ju inte alls kul att krypa längre. Men när han nser att det fatksitk går fortare att krypa då gör han det :)

Igår rammlade han och slog läppen i golvet, bet sig i läppen samtidigt så då har han världens tjockläpp ser jätte hemskt ut. Blödde som en tok grinade i 30 sekunder sen vare full fart igen medasn blodet rann på magen:P Haha så söt är han. Men tänderna sitter kvar iaf.
Sov tiderna är alltid detsamma nästan. Kan variera läggning mella 1900 till 2000 men inte senare än så. Sedan sover han vanligtvis till 0700-08010 men nu på slutet har han faktiskt vaktnat halv sju ungf. Men men ska inte klaga för fem öre. Så länge han alltid vaknar med ett leende på läpparna så är jag nöjd:)

Promenad avklarad för ikväll med, ska lägga upp lite bilder men ska först gå och äta en kanelbulle med älskling, lill<3 och svärfar. Är ju trots allt kanelbullens dag idag :)
Kram på er alla! :)