Idag har varit min värsta dag i hela mitt liv. Så jävla puckad!
skäms nästan för att berätta vad det är som har hänt... Att jag kan vara så dålig på att hålla koll och allting kan hända så jävla fort:/
I morse när min lilla fis vaknade för att äta klockan åtta. Så hämtade jag han i sängen och gick till vardagsrummet.
Jag la han i soffan och satte mig höger om honom bredvid han. Jag vänder mig om för att ta amningskudden som ligger bredvid mig i den andra soffan. Då jag hör en dunst! Han rammlade ner från soffan.
Jag blev så jävla rädd, han skrek till och tappade sedan andan och efrer ett tag skrev han högre än vad jag någonsin hört han göra. Snabbt tog jag telefonen och ringde 112 utan att kolla efter hur han mådde för jag ville bara ha hit en ambulans för jag blev så jävla rädd. Jag skrek i telefonen att dem skulle skicka en ambulans. Jag var så jävla chockad att jag inte ens kunde hans personnummer eller knappt adressen hit. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv.  
Dem var här på fem min ungefär och kollade hur min lilla bäbe mådde. Och dem sa det att det verkade som han mådde bra och dem klämde och kände så att han var hel!
Och han hade även lugnat ner sig, så jag skulle slappna av. Men jag var så chockad, helt förstörd!
Min lilla prupp! Och det var också tur att vi har så tjock matta där han rammlade med. Hade den inte varit där hade det kanske tagit allvarligare:(
Hur kan jag vara så klantig, att släppa ögonen från honom när jag vet att han redan börjat snurra på sig. Jag borde inte ens få vara mamma när jag är så jävla klantig. Hela dagen har jag grinat så fort han har grinat för då har jag tänkt på att han har ont.. Så fort jag ser på honom så har jag grinat. För tänk om jag förstört något i hans huvud tänk om han får en hjärnskada elle något. då har jag förstört hans liv. Något så vackert har jag förstört..
Efter att det hände har jag inte släppt ögonen från honom. Jag kunde inte ens somna om när han sedan somnade bredvid mig jag kollade hela tiden så att han andades och fortfarande levde.
Att jag är sån jävulsk dålig mamma. Det borde vara förbjudet. Jag skäms så mycket över mig själv. Min älskade lilla Lucas det var verkligen inte meningen mamma älskar dej så!

Jag kommer verkligen aldrig förlåta mig själv om det händer honom något efter detta eller om han får några men efter att jag har varit så jävla dum!
ALDRIG MERA ATT JAG SLÄPPER ÖGONEN FRÅN MIN ÄLSKADE SON!

För att lugna ner honom och göra något som han verkligen älskar så tog jag fram badsakerna och myste lite med honom:)
Han älskar verkligen att bada och blir så lugn!:)




Han älskar verkligen att bada. Se så han njuter. :)

Han har myst i pyjamas hela dagen, han har nog varit väldigt chockad han med så vid åtta tiden nu ikväll så var det första gången han somnade efter att han vaknade vid tolv. Så här låg han i mitt knä... Ser kanske inte så skönt ut men det tyckte han. Min älskade lilla skrutt jag älskar dej så.

Kärleken till dig kan inte beskrivas med ord. Skulle det någonsin hända dig något skulle jag aldrig kunna förlåta mig själv för att jag låtit det ske. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv som idag! Fyy vad hemskt. Förlåt mig pruppen min<3