Jadå:)
Ja dagen efter sjukhus besöket blev väl lite bättre. Men fortfarande skrollig och snorig lite gnällig.. Men en massa mys och ändå en glad pojke även fast han har så svårt att sova och andas. Men matglad äter som vanligt, kissar och bajsar som han ska. Så det är bra:)

natten till tisdag var ett rent helvete. Fyytusan.. Visste inte alls vart jag skulle ta vägen någonstans!
Lucas började grina och gnälla vid nio på kvällen när vi skulle lägga honom. Ville inte alls somna, så det var bara att ta upp honom igen och gå runt och bära på han. Somnade vid halv elva tror jag. Men vakna igen vid tolv tiden och bara skreeek. Och då menar jag verkligen skrek. Fick inte tyst på han gjorde allt för att han skulle lugna ner sig. Tog upp han försökte ge han bröstet som han i vanliga fall brukar bli lugn på, men inte ens det ville han ha. Fortsatte skrika. Tog av han kläderna och vyssade lite på honom, satte igång tv:n för den brukar han tycka om att titta på men inte ens det dög. Tog av han blöjan, satte han i ett bad för det blir han verkligen avslappnad på men icke sa nicke. Tog upp han igen försökte lugna han, gjorde ordning ersättning för att se om han ville ha det. Inte! Masserade magen, tänkte att det kanske var det, la han på mina armar så att han låg som ett flygplan det brukar hjälpa mot magsmärtor. Men inte det heller. La han i vagnen för då brukar han ALLTID somna men det dög inte heller. Höll på i en timme och försöka lugna honom. Och jag belv bara mer och mer stressig.
Peter låg självklart och sov och ville inte alls hjälpa till för han skulle ju upp sex och jobba! Ringde till mamma för jag var helt tokig. Ville bara att min älskade son skulle sluta och berätta för mig vad som var fel. Tyckte så oerhört synd om honom. Livrädd att någonting hade gått sönder på honom, för det lät det som. Han har aldrig någonsin varit så här ledsen aldrig. Så jag trodde att det var något som hade gått sönder.
Pratade med mamma. Men blev ju inge klokare för det. Inte lätt att hjälpa till på 90 mils avstånd. Satte han i mitt knä, och då somnade han på engång sittandes. Men vaknade på en gång igen och bara skrek. Sen efter 2 timmar fick peter så lov att ta han. För jag var så jävla stressad. Men det blev ju inge bättre det heller.
Jag gav honom en alvedon, tänkte att det kanske skulle hjälpa om han kanske hade ont i huvudet, för det kan småbarn ha. Eller om han kanske hade ont i öronen eftersom han ändå var förkyld och sjuk. Efter yttligare en timme så somnade han på peters bröst. Men eftersom han skulle upp och jobba så då la vi över honom på mitt bröst och jag la mig i soffan med honom. Jag somnade till men sen var han i farten igen! Bara till att gunga på honom men ville inte. En timme och en kvart efter att jag gett honom alvedonen så somnade han i sin säng igen och även efter en slurk mat. Så vid kvart över fem så somnade han.. Vaknade igen vid åtta tiden och var lite gnällig då med. Men inte alls som i natt!
Tog upp honom och la oss på ett täcke på golvet i vardagsrummet. Han fick tag i min hand och bet lite på den och då kände jag något vasst i munnen på han. Och tittade. Då har han fått en tand på nedre i mitten som har kommit upp en bra bit. Och då slog det en klocka för mig att det var nog därför han var som han var. Och när han lugnat ner sig så var det för att alvedonen verkade på honom och tog bort en del smärta. :D Så då förstod jag att ingenting bar av på han:P Lillkillen min då!
Tycket så otroligt synd om honom och ingenting fanns det jag kunde göra. Bara finnas där tillhands och låta han grina mot oss...
Kan tänka mig hur ont det gör. Vet bara själv när man fått visdomstämderna hur ont det gör och att man inte kan äta och blir helt uppsvullen. Och tänka då på dem där små liven. Kan inte säga något kan inte göra något tan vet bara att dem har ont och skriker för att någon ska hjälpa dem. Någon som inte alls har någon aning om vad man ska göra. Men men, en tand har han iaf fått nu. Hans första. Lite tidigt kanske, snart dax att sluta och amma innan man inte har någon bröstvårta kvar :P Haha
Natten tills idag sov han jätte bra. Fick han i säng vid nio tiden. Sov till kvart över två då jag och peter la oss så det var nog vi om väckte honom när vi skulle lägga oss. Han åt en slurk, var lite grinig men somnade fort i sin säng vaknade igen vid halv fem och grinade lite då bar jag över honom till oss och lät han sova där. Åt ingenting men ville nog bara ha lite närhet. Somnade om och nu fick jag väcka honom vid nio då jag skulle vara på jobbintervju kl tio i kvissle! Och pappaPeter och lilleman skulle åka med till farmor och vara där tills jag var klar:)

Arbetsintervjun gick ju bra då:)
Ser lovande ut med jobb, hon pratade iaf så som att jag ska dit och göra en arbetsprövning iaf. Så då kommer jag vara sommarvikarie juni, juli och augusti. Men hon sa även att jag kunde få komma in redan nu i april och jobba april, maj kvällar och helger :)
Så det är bara hoppas på att det går bra när jag ska dit på en arbetsprövning och att dem andra gillar mig med så har jag nog jobb sen.
Nog för att det är en bit att åka till kvissle. Men det kan det vara värt när man får ett jobb när dem inte är så lätta att få tag på. Så, så ligger det till idag.
Nu ska vi städa här hemma så att man har en fin lägenhet att komma hem till efter lilla påsksemestern ner till skåneland. :D
Tjolahopp!

Satt även och titta på bilder på tjockmagen min :) Saknar den lite och det är helt ofattbart att Lucas har lega inne i min mage. Helt sjukt;)
Här kommer iaf en bild som är tagen på fredag kväll och han kom typ fem timmar efter den bilden är tagen:D
Och det man har lagt märke till nu när man kikat på bilder det är faktiskt att magen hade sjunkigt en bra bit men som man inte tänkt på själv:P

Det här är då den 2 november :)

Och här är den 6 november fyra dagar senare :D :)
Kulmagen min. Tänkas att lucas har legat inne i den dära :D
Ååå jag älskar min son högt över allt som finns. Han är den som förgyller mina dagar han är den som gör mig lycklig. Tillsammans stärker han våran familj som vi ska leva ihop i flera år framöver. Jag älskar min familj över allt annat här på jorden. <3<3